I vilken jag är väldigt upprörd

Alla minns mitt inlägg om mitt troll som jag hade för ca 6 veckor sedan. Låt mig påminna er:

”Du borde skaffa dig lite mer skinn på näsan och inte ta allt så personligt. Det är inte bra för dig, särslilt inte när du har en 70-kilos vagina full med skit.”

”Nej skriv inga långa grejer. Du är inte tillräckligt intelligent för det. Din superkraft är att glappa med käften och inget annat. Snälla Lisa, det är fullkomligt onormalt och perverst att tro att man har nåt att säga med din låga IQ. Så ta tag i det där med den mentala hälsan så ska du se att självföraktet blir bättre.”

Mina läsare vill minnas att jag uppmuntrade trollet att tänka på vad mamma skulle säga om hon såg vad personen skrev. Döm om min förvåning när jag faktiskt själv genom omvägar fick reda på vem personen var, och det var en person jag faktiskt på sätt och vis är bekant med. En medfeminist.

”Inte möjligt!”, sade jag till mig själv och skrev tre meddelanden till min medsyster där jag bad henne kontakta mig och förklara vad som hänt. Inte kunde det väl vara denna feministiska medsyster som skrivit sådan dynga till mig och sedan väljer att ignorera mig istället för att rakryggat stå för sitt hat och antingen förklara vad jag gjort som gjort henne så arg eller be om ursäkt. ”Men du kanske skrev något väldigt agressivt, Lisa? Något som gjorde henne rädd att ta kontakt?” Nej, läsare, det gjorde jag inte. Det gjorde jag inte.

Alltså, jag vet inte ens vad jag kan göra. Jag är arg, besviken, förnedrad, upprörd och ledsen. Varför skulle man skriva något sådant till en annan människa, en medsyster, och inte ens ha ryggrad nog att kunna stå för det? Varför? Jag är en ganska jobbig person, javisst, men vad är det för människa som svarar med sådant och samtidigt bröstar sig med ställningstaganden för systraskap mot patriarkatet?

Person: Du borde skämmas. Skäms. Skäms!

PS. Det kanske inte alls är min medsyster som skrivit skiten. Det kan vara en annan person från min medsysters IP-adress, och min medsyster kanske bara väljer att ignorera mig för helt andra anledningar.

Annonser

8 thoughts on “I vilken jag är väldigt upprörd

  1. Men fy, så lågt! Det är ju elakt nog som det är, men att då dessutom inte kunna stå till svars för det om man blir konfronterad är illa. Jag förstår verkligen att du känner dig ledsen och arg.

  2. Ping: i stället för kommentarer | hej emmisen! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s