Pink Ladies

Det finns en tjej på mitt jobb som talar och ser ut som jag tänker mig att skolfröknar gjorde för hundra år sedan, fast i byxor. Hon framstår som väldigt strikt, allvarlig, skarp och uppriktig och en av de första saker hon sa när hon presenterade sig var att hon har svårt att läsa av människor och därför litar väldigt mycket på det sagda ordet; säger någon att hen mår bra mår hen bra, säger någon att något går bra går det bra. Hon försökte jobba på att bli bättre på att läsa människor, sade hon, men ville göra andra medvetna om att hon kan ha problem med att läsa av stämning eller vad det nu kan vara, och att hon inte var ointresserad eller okänslig utan bara var sådan som person. Rak, ni vet. Allvarlig. Strikt. Inte helt oväntat skrämmer den här kvinnan skiten ur mig. Eller skrämde skiten ur mig, skall jag snarare säga. Nu känner jag henne, och det är svårt att vara rädd för det bekanta (speciellt när vet att det som är bekant under den ytliga frosten är trevligt att fika med).

För ett tag sedan skrev jag en kommentar till bloggaren Burgschki som gick i samma tema. Jag tycker det är läskigt när människor är väldigt starka, raka och intelligenta och jag blev rädd för henne av den anledningen. Av samma anledning har jag varit rädd för Fanny, Tanja Suhinina och hela Kvinnopartajet. Jag är rädd för att granskas och finnas otillräcklig eftersom (om sanningen skall fram) jag oftast själv känner att jag inte har en aning om vad jag talar om. Det är en djungel där jag helt spontant alltid vill blotta strupen mot alla jag känner är mer självsäker än mig själv. De är typ interetskolgårdens Pink Ladies. Grymt.

Apropos: Liknar inte alla diskussionsgrupper online en skolgård? Vi har mobbare, vi har snygga tjejer, vi har genompiskat elaka mobbare och mellanstadiementalitet. Och så har vi de som är för sig själva, de där elvaåringarna som läste bibeln och Lolita och letade genom alla musikkanaler för att hitta något de faktiskt tyckte var bra, snarare än något andra skulle tycka det var grymt om de gillade. (Ja, jag var också sådan, men det var snarare att jag var så extremt ocool att jag gjorde nödvöndigheten till en dygd och slutade försöka bli accepterad.) Jag tycker att det är så sjukt roligt att alla liksom låtsas som om vi gått vidare bara för att vi är tjugo år äldre och femtio kilo hårigare, som om vi inte hade ögon att se världen med. Det enda som händer är att man får ett bankkonto, börjar ligga med folk och typ blir räddare för att göra fel eftersom man är närmre döden och därför har mindre tid att rätta till oss. Det lustigaste med konspirationsteorier är i mina ögon att man faktiskt tror att folk har stenkoll och faktiskt kan hålla sig gömda och genomföra enorma grejer där alla gör rätt. Det finns något rörande naivt i att tro att amerikas ledare faktiskt är skitbra på sina jobb, att alla är skitbra på sina jobb, och diskret och bekvämt fortsätter att driva oss mot ett tyst helvete där vi alla regeras av jätteödlor. Jag vet vem som är bra på sina jobb: Pink Ladies.

Det är egentligen underligt detta med mindervärdeskomplex. Det är ju inte så svårt att förstå varför en kan känna sig osäker och oskarp jämfört med skarpa, självsäkra, intressanta människor, men det finns ju andra som är jätteskarpa och intressanta som inte alls är lika skrämmande. På samma sätt har jag och Åsiktsregistret diskuterat detta att vi bägge två ofta känner oss i underäge jämtemot män, trots att mannen i fråga inte alls är smartare eller intressantare än oss själva. Åh, så jag avundas andras självklara självförtroende!

Annonser

3 thoughts on “Pink Ladies

  1. Blir så förvirrad när jag blir beskriven som ngn som befinner sig i en grupptillhörighet eftersom jag känner mig som den som står utanför alla andra klickar. Jag känner inte att jag ingår i någon slags grupp online förutom med dem som blivit mina nära vänner, stinne, marcus och micke som inte alls skriver deltar i feministdebatter o dylikt. I verkligheten har jag aldrig ingått i en klick, känner många som gör det och har ofta varit avundsjuk på de som har ett kompisgäng som alltid gör grejer tillsammans, mina vänner är utspridda från olika sammanhang och ingen typ lyckad sammansvetsad grupp som åker på festival tillsammans.

    Jag är så otroligt osäker när det kommer till så himla mkt och mitt självförakt känner inga gränser ibland. Och jag vacklar ofta i åsikter om olika saker särskilt grejer som handlar om internationell ekonomi och just därför håller jag gärna tyst om detta. Men när det gäller feminism, rasism och politik där har jag tänkt så länge och så mkt att jag kan lita på min magkänsla och därför är jag inte rädd att uttrycka mig skarpt och argumentera för min sak, både irl och online. När jag läser något som verkar vettigt men känns fel utan att jag förstått det, då kliar det i kroppen. Och jag antar att det är detta som kallas för övertygelse och det är den som tillåter mig att vara skarp eller vad man ska säga. Men ibland blir det för mkt, jag dras med och kan bli för brutal, men det liksom brinner i huvet på mig. Skrev om självkänsla här förresten: http://burgschki.wordpress.com/2013/11/15/om-sjalvkansla/

    Hur som helst herregud här sitter jag och ba såhärär jag det jag ville säga var, jag har följt dig ett tag, att du framstår som skarp och väldigt trygg i dig själv och jag gillar att läsa det du skriver. Du har en tyngd bakom dina texter och det där du skrev om nigella var helt fantastiskt. Och jag trodde liksom du ingick i en grupp och tillhörde ”klicken”?

    • Nej, du är väl kanske inte vän med de andra imaginära Pink Ladies som finns i mitt huvud, men ni blir som de som får respekt och har mycket tyngd i samma cirklar. Det är väl antagligen ganska ofta så att ens egen självbild och bild av sig själv i grupp inte stämmer överrens med andras.

      Verkligen jättesmickrande att höra att du gillar texterna.

  2. Ping: Om mjukhet | Burgschki 2.0

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s