Lite kort om graviditet

Jag gjorde det mesta rätt när jag var gravid. Jag slutade röka, jag slutade dricka, jag fortsatte att promenera och köpte en bok om hur jag skulle bete mig. Boken skrev jätteglada historier om hur jättemånga tjejer lyste och mådde bättre än någonsin, acnen försvann och eksemet försvann och man älskade alla nya former man fick. True to form var jag tvärtom – jag blev obekväm i kroppen, finnig, svettig, depremerad och kände att jag på många sätt tagit livet av mig genom att välja bort hela mitt liv. Överdramatiskt, javisst – sådan var min hormonstinna hjärnbalk.

Jag har aldrig känt att det var en direkt uppoffring för mig att sluta röka. Jag var aldrig särskilt beroende av cigaretterna, det var mest en trevlig grej, en ursäkt att ta pauser och smyga undan emd andra. Redan innan jag fick ett positivt graviditetstest mådde jag illa när jag rökte och det var nästan en lättnad att ha en anledning att inte röka. Jag kände aldrig att jag väntade barn, det var liksom alltid overkligt, som om vi alla bara lekte, så jag kan inte säga att jag slutade röka för att det var någon björnmammainstinkt som krävde att jag gav upp hela mitt liv för potentiellt barn. Faktum är att pratet om ”instinkt” och ”naturligt” är något jag känner är väldigt skadligt – jag kände det inte vilket innebär att andra inte känner det, och man skall inte skuldbelägga människor för att de inte känner någon viss känsla.

För mig var det ingen jätteuppoffring att ge upp cigaretterna eller festandet, men just därför väljer jag att inte döma folk som tycker att det är svårt. För mig var det inte svårt, det innebär inte att jag gjorde mer rätt eller är en bättre människa, det innebär bara att jag behövde kämpa mindre än andra. Givetvis är det viktigt att inte röka under en graviditet, men beroende är beroende. Att skuldbelägga de som inte kan sluta gör inte att de slutar, det gör bara så att gravida med skuldkänslor mår ännu sämre.

Annonser

4 thoughts on “Lite kort om graviditet

  1. Skulle vara intressant att veta var du tycker att informerande om t.ex. riskerna med att röka (eller för den delen dricka) vid graviditet går över i ett skuldbeläggande? Kan man ens prata om att det är bättre att INTE röka – eller bättre att sluta röka – vid graviditet utan att någon som vill röka känner skuld? Att känns skuld är inte automatiskt detsamma som att någon skuldbelägger(!!) Att påpeka och upplysa om risker är ju inte heller att lägga skuld på någon; även om någon säkert kan känna skuld.
    Är skuld alltid dåligt? Är det dåligt att känna skuld om jag gör något som inte är bra?
    Är det automatiskt någon annans fel om jag känner skuld? Kan det inte vara så att jag själv känner skuld över något jag vet är fel; som jag ändå gör? Mina känslor är väl mitt eget ansvar inom just det planet – det kan en väl inte alltid skylla någon annan för. Tycker jag iallafall.

    • Fast alla vet ju att det är jättedåligt att röka och dricka när man är gravid. Frågan är väl egentligen varför man väljer att påpeka risker – tror du att den gravida faktiskt var omedveten om att rökning är skadligt för fostret, eller påpekar du det av någon annan anledning? Om så är fallet skulle jag säga att det generellt handlar om skuldbeläggande snarare än informerande.

  2. Jag blev vän med (men är inte längre, av olika anledningar) en tjej som på allvar, menade att hennes rökning var bra för hennes barn!?
    baserat på att hennes kropp och barn fick allvarliga abstinens besvär när hon var gravid att hon höll på att förlora barnet väldigt tidigt när hon försökte sluta, därför planerade hon också att röka när hon blev gravid med andra barnet, för att det skulle ju skydda mot missfall..!?
    det faktum att det var rökningen i sig som orsakade problemen från början, det gick henne helt förbi..
    hon kunde heller inte sen förstå varför hennes dotter fick allvarliga astmaanfall när hon kramade henne efter att hon hade varit ute och kedjerökt 5-6 cigg..

    samtidigt kom hon med pekpinne mot mig när jag åt ananas eller drack lite coca-cola när jag var gravid..

    Jag tycker verkligen man ska sluta röka när man är gravid! men jag brukar inte säga något, för jag vet hur det är med beroenden och som du säger, alla vet (eller iaf borde veta!) hur farligt det är, det behövs inte att jag också påpekar det i tid och otid, det förändrar liksom inget. Jag försöker göra det bästa för mitt barn och andra får försöka göra sitt bästa för sitt, utifrån sina förutsättningar.

    Jag funderade länge på abort, fick en depression och har mått skit större delen av graviditeten, har inte alls tyckt om det särskilt mycket och har verkligen inte fått något ”glow”!
    både jag och sambon har många gånger frågat oss själva vad fan vi har gjort..
    inte förren nu har det blivit bättre och lite mysigt, men är fortfarande jobbigt, längtar tills det är över även om det verkligen blir allvar och jobbigare då, men det känns bara som att det är mer lätthanterligt, iaf just nu ^^

    • Det är inte bra att röka när man är gravid. Det tror jag inte diskuteras. Men jo, min läkare sade till mig att det kunde vara mer skada än nytta att sluta röka om man fick extrema abstinensbesvär av att sluta. Därmed inte sagt att det är bra att röka och jag själv tycker absolut att alla bör sluta röka om de får reda på att de är gravida – sedan förstår jag dock att jag själv hade en lyx iom att jag tyckte att det var lätt. Alla tycker inte det. Pekpinnen mot andra är inte bra, och det är enorm skillnad att diskutera ett fenomen (gravida som röker) och diskutera med individer.

      Skönt att du känner att det är mer lätthanterligt.Jag tyckte också att det var hemskt att vara gravid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s