Jag är normal, andra är det inte.

Det säger sig självt att de flesta människor antar att alla tänker, ser och känner samma saker som de själva gör. Man är ju normal, alltså är det normalt att tänka X. Till exempel: Jag är normal, och jag funderar över huruvida det är mer jobbigt att ha händer istället för fötter eller tvärtom, alltså är det normalt att tänka på sådant. Jag inser givetvis att andra tänker och känner annorlunda, men det blir alltid lite av en överraskning när det gäller saker man alltid tagit lite för givet. Case and point: andras känslor jämtemot sina partners utseende.

Schmenus skriver om en frågespalt där en man säger sig finna sin partner oattraktiv och direkt äcklande efter en graviditet.

Frågespalt

Förutom att vi talar om en man som anser att det är viktigare att beklaga sig över sin frus olika skönhetsbrister än att berätta hur gammalt hans barn är, kan vi dessutom också avläsa andra karaktärsdrag i texten. Dels är allt fruns fel, och han har inte gjort något fel som diskuterat hennes kostvanor eller håriga könsdelar, även om man kanske kan fråga sig hur han uttryckt sig. Inte för att vara den som är den, men väntar man typ fem månader innan man börjar tjata för frun att hon skall gå ner i vikt och ansa busken så förtjänar man en avhyvling, vilket den här mannen inte ens verkar överväga eftersom han anser sig ha tolkningsföreträde i situationen. (Vi kanske borde göra en feministbloggbingo eller dryckesspel med ord som ”tolkningsföreträde”, ”genus”, ”könshår”, ”makt”, ”radikal”, ”sexuell valuta” osv.) Han anser också att det är lämpligt att sätta orden ”den styv” inom citationstecken vilket jag finner intressant.

Den här mannen anser att det är viktigt att vårda sin partners sexuella attraktion till en själv, och det håller jag med om. Det jag inte håller med om är att man kan anse det vara ett sunt krav att ständigt finna sin partner attraktiv. Alla vet att en graviditet kan vara, och ofta är, en enorm påfrestning både mentalt och fysiskt, och det kan ta lång tid innan man faktiskt orkar se efter sitt utseende.

Nåväl, tillbaka till min grundläggande fundering. Kommentarer i Schmenus inlägg uttrycker ogillande över det faktum att mannen överhuvudtaget har fysiska önskemål gällande sin partner, vilket jag finner förvånansvärt. Jag antog att alla, liksom jag, behövde att partnern håller sig i någorlunda respektabelt skick och klipper tånaglar, plockar bort oönskat ansiktshår, inte blir alltför tjock eller smal osv., men tydligen inte. Tydligen känner många att attraktion är starkare än bara utsidan, och verkar känna att det är lite ytligt att ha önskemål om ett okej yttre. Det är lite likadant som att säga att sex inte är viktigt i ett förhållande, eftersom ju kärleken går djupare än så – en slags tanke om att det kroppsliga inte är lika viktigt som det känslomässiga och därmed inte är viktigt alls.

Jag funderar lite här. Jag säger inte att jag har rätt och att de som tycker annorlunda har fel, på intet sätt. Man tycker att olika saker är viktiga, så är det. Däremot undrar jag lite om det finns någon som har ett dåligt sexliv och anser att sexlivet är totalt oviktigt eftersom man ju älskar varandra ändå? Någon som finner sin partner totalt sexuellt oattraktiv, men tycker att det inte spelar någon roll i förhållandet man har? För det är ju lätt att tycka att utseende är oviktigt om man är sexuellt attraherad till sin partner den mesta tiden, lätt att tycka att sex är oviktigt i en relation om man är nöjd med sitt sexliv. Det är lite som att anse att pengar är oviktiga för livskvaliteten när man sitter på tillräckligt med pengar.

Annonser

3 thoughts on “Jag är normal, andra är det inte.

  1. I tidiga tjugoårsålder hade jag ett distansförhållande med en kille och en gång när vi träffades efter typ 3 månader på vart sitt håll hade han ”lagt på sig” litegrann. Inte jättemycket och inte så att jag inte kunde ha sex. Men jag tyckte ändå att det var ett avtalsbrott, jag hade faktiskt inte blivit ihop med någon som hade en bilring, så jag var missnöjd och beklagade mig i ett email till en kompis. När jag skulle sända emailet råkade jag välja pojkvännen i adresslistan istället för kompisen! Fatta ångesten, jag ville ju inte göra slut bara klaga över 3-4 kg… Som tur var var han engelskspråkig och detta var före google translates tid. Så det är minsann inte bara män som har fysiska krav på sin partner. Jag är (var) också ytlig.

  2. Oj blir nästan upprörd. Självklart ska man vara attraherad av sin partner. Denna man borde ju göra slut, för älskade han henne tror jag inte han hade brytt sig om extra kilon eller att hon har en dålig period efter sin graviditet. Hon vill ju säker vara samma kvinna som innan!

    Men säger inte detta hur sammhället format oss? Det finns bara en typ av snygg. Då ska man va inom en viss gräns smal och tjock. Man ska ha rakad fitta/kuk. Eller ”ansad”. Man måste följa vissa regler.

    Herregud, jag är normalviktig, men lite på gränsen till överviktig. Jag tar hand om mig själv, tränar, äter hälsosamt, men äter också godis, bullar, choklad, bröd. Jag rakar min fitta ibland(för det är det man ska (speciellt bikini säsong och så), man vill ju inte vara den alla står och glor på!), men oftast är det en buske. Jag tycker det är snyggt! Men jag kanske skulle varit född för 50år sen… för det är inte snyggt idag(!?) Benen och armhåler är det SJÄLVKLART att jag rakar (men varför är det så jävla självklart?)

    Men nu tycker min kille att det är snyggt med hår också, överallt faktiskt, vilket jag är glad över. Han brukar säga att jag inte behöver raka ben och armar för hans skull. Vilket jag inte gör, men av någon anledning tycker jag det är konstigt att han inte bryr sig om jag har hår under armarna? Och han tycker inte min bilring till mage är ful. ”Mer att älska” liksom.

    Jag håller med om att det är viktigt att tycka sin partner är attraktiv. Tycker dock denna man klankar ner sin partner väldigt mycket. Som du skriver också!

    Men det skrämmer mig att det är så standardiserat på vad som är snyggt och sexigt. Speciellt hur kvinnor ska se ut för att vara snygga :/

    jag vet inte riktigt var jag är på väg med den här kommentaren.. haha men som sagt. Tycker att det verkar finnas någon inlärd begränsning på vad som är snyggt, och jag tror media har format den. För hår ska inte finnas, smala ska vi va, men lite bröst kan va bra. Den snyggaste tjejen har inte direkt hår på kroppen. Huvva vad äckligt. Män däremot de är pälsklädda, gu så snyggt. Kanske inte … ska ge mig nu innan jag spårar ut totalt 🙂

    Slutsumma: klart vi ska vara attraherade av varandra, det är superviktigt! Men jag tror att attraktiv, är ett utseende inom vissa ramar idag, och att det betyder mer än personlighet. Det gör mig ledsen..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s