Sex and the City-problemet

Sex and the City (hädanefter kallad SATC) är ju ett intressant fenomen i feminismväg. Schmenys skriver om tv-serien här, och fastställer att serien inte är feministisk då den upprätthåller många icke-feministiska strukturer som vikthets, vikten av knullbarhet, sökandet efter Mr. Right/Big, osv.

Jag håller till stor del med i Schmenus analys av seriens grundtema. Det är knappst en tv-serie som bör användas som en manual för feministiskt beteende, på intet sätt. Jag vet givetvis att serien hyllas av vissa som feministisk, då damerna ”tar för sig” och ”lever som de vill”, men på det stora hela tror jag att alla är medvetna om att serien kanske började med aspirationen att vara realistisk men som snabbt planade ut i Spice Girls-romantik, där tjejerna är ”starka” (alltså huvudpersoner som är relativt normala, tänk på saken, alla människor skulle bli betraktade som ”starka” om man tittade på dem tillräckligt länge), skitsnygga, rika och glamourösa i världens mest spännande stad, Nu-Jawk.

Feministförespråkarna talar dessutom om att man får se damerna som riktiga kvinnor, vilket man får anta är kod för att damerna är huvudpersoner i en serie som aspirerar mot att vara snäppet mer realistisk än en plastig amerikansk såpopera med ond tvilling och voodoo-förbannelse et cetera. SATC-damerna talar t.ex. om att vaxa sig och hålla kroppshåret i trim, men man får aldrig faktiskt se sagda kroppshår och oftast ens antyda det, utom i en scen där en dam (Samantha) färgar sitt könshår i fel färg och förtvivlad blottar en komisk clownperuk mellan låren. Det spelar ingen roll, invänder feministförespråkarna. Bara det faktum att de diskuterar vaxning gör att det är en feministisk serie som tar upp det faktum att kvinnor har kroppshår, även om det givetvis är alldeles för tabu för att faktiskt visas – rövklykor och bröst, däremot, hänger över serien som lampskärmar, och kläderna de bär är ungefär sextontusen gånger viktiga för handlingen än det faktum att det utspelas i The City, vilket i sin tur är viktigt nog att ha med i titeln. Precis som riktiga kvinnor, försöker feministförespråkarna nu.

Personligen tycker jag lite att SATC har drabbats av kvinnosyndromet, alltså att man är mer kritisk mot något därför att det riktas mot kvinnor. På samma sätt som man ifrågasätter kvinnliga artisters eller karaktärers lämplighet som förebilder, vilket ungefär aldrig görs mot män. Är Samantha en bra förebild för att hon tar för sig, eller en dålig förebild för att hon inte har någon självrespekt? När diskuterar man huruvida James Bond är en bra förebild – det händer aldrig, man bara accepterar att det är coolt att ligga med kvinnor och vara okej med att döda. Är Adele en bra förebild för att hon är större än idealet och okej med sin kropp, eller är hon en dålig förebild för att hon representerar glad fetma? När diskuteras samma fråga rörande Jack Black eller Zach Galifianakis?

För övrigt: Hur ofta debatterar man huruvida en stor serie riktad mot män är feministisk? Det verkar som att en tv-serie riktad mot kvinnor måste falla i ett av två fack – feministisk perfektion (har aldrig hänt) eller fejkfeministisk smörja. Igen så fastställer man att tv-serier riktade mot män eller en blandad publik inte behöver vara feministisk, eftersom feminism är en kvinnofråga som inte behöver hanteras av män, som män inte skall behöva tänka på över huvud taget i relation till sin underhållning.

Låt mig ta ett exempel: Mad Men är en serie med ”starka kvinnliga karaktärer” (alltså normala kvinnliga karaktärer) där kvinnorna tillbringar det mesta av sin tid med att göra sig snygga, försöka haffa en karl och bli mobbade av sin omgivning. Hyllas serien som ett feministiskt fenomen? Nej, eftersom det är en serie som även är tänkt för män, och då behöver man inte analysera frågan vad som egentligen är feministiskt i serien. Istället kan man bara ta de bra bitarna (oftast att den ”belyser strukturer”) och ignorera de delar som man fnyser åt i SATC (upprätthåller samma strukturer som de belyser). Låt mig ta ett annat exempel: Breaking Bad, en tv-serie med många ”starka kvinnliga karaktärer” (alltså normala…. osv) som hanterar problem med känslomässigt arbete och bördan av en familj, alternativt bär upp roller som på intet sätt har med sitt kön att göra. De är bara karaktärer som råkar vara kvinnor. Är tv-serien hyllad som feministisk? På intet sätt, hur kan den vara feministisk när den är ämnad för en manlig/blandad publik?

Är det inte spännande?

Personligen tänker jag lite på SATC på samma sätt som jag tänker på Freud. Jag håller inte med om budskapet men jag är för evigt tacksam att de öppnat upp ämnet. Vad fanns det för serier där kvinnor var huvudpersoner, där kvinnor krävde att få vara huvudpersoner i sina egna draman, där kvinnor kunde ligga utan att brottas med slutshaming varje gång? Jag kan inte komma på en enda som blev lika populär, om inte annat. Nu har ju hela grejen blivit en karikatyr av sig själv, och det är lätt att glömma precis hur nytt det var med en serie som var ägnat helt åt kvinnors sex, kvinnor som gav och tog oralsex, använde sexleksaker, bytte sexpartners, hade problem med sina preventivmedel, oroade sig för att bli med barn, äcklades av sina sexpartner, låg med män de inte var intresserade av att ha förhållanden med, blev förälskade i sina knullkompisar och ofta vägrade att stå ut med dåligt sex även om de tyckte om personen i fråga. Detta är en bild av kvinnlig sexualitet som kanske inte alltid är helt realistisk, men den var åtminstone ny. Det är lätt att se tillbaka på serien med nutidens blasé ögon och peka ut alla de många bristerna, men jag själv kommer åtminstone alltid att ge serien cred för det den faktiskt gjorde. Den öppnade upp debatten, och den kvinnliga marknaden. Att bli respekterad som konsument är det första, farligaste och viktigaste steget till självständighet i vårt samhälle. Problemet kommer ofta i att man efter detta blir förminskad till enbart konsument, eller att man som konsument förminskas till självförverkligande genom sko-eller dildoköp.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s