Myshelg

Som jag tidigare förklarat har jag väldigt få mysiga ögonblick i mitt liv. Sonen skriker och snorar på allt, allting luktar avföring eller ättika, jag är alltid trött eller tjurig, min man är alltid trött och irriterande munter. Men inte idag.

Jag hade en gammal second hand-byrå tidigare, men det funkade inte längre. Undersidan trillar ur, det går inte att hitta några kläder i den och lådorna går inte att stänga. Jag letade efter en ny och större byrå i alla second hand-butiker och loppisar jag kunde komma över i ett halvår innan jag till sist kapitulerade och köpte nya på IKEA för dyra pengar och dåligt samvete. Denna byrå är alltså anledningen till att min son skulle befinna sig hos min mor igår eftermiddag, för att sedan återlämnas igår kväll. Byråerna vi köpte ser ut såhär, utom att mannen skrapade luckorna lite i monteringen (jag kunde inte hjälpa till eftersom jag satt och åt pommes just då).

BRIMNES Byrå med 3 lådor IKEA Lådorna som är lätta att öppna och stänga har utdragsstopp.
Precis när det var dags att göra sig i ordning för att ta emot sonen får jag ett meddelande ifrån min mamma. Sonen har, en timma före sin normala läggtid, tagit henne i handen och dragit med henne in till resesängen och bett om att bli lagd. Alltså: en timma före sin normala läggtid, vilken infaller runt klockan 19,15, bad han om att få lägga sig och sova. Detta har aldrig hänt tidigare någonsin. För att strö salt i såren så tog han sedan sovmorgon till klockan 8,30 istället för att gallskrika en morgonhälsning klockan 5,30, som han har för vana.

En oväntad sovmorgon för alla, med andra ord. En ovanligt bra start på dagen, vilket sedan fortsatte i att sonen fick äta lunch själv på café (briljant idé, han tar typ ett år på sig att skeda in en portion moussaka, tid för både vegetarisk lasagne och kaffe på maten) och sedan springa omkring och leka i urban lekplats. Han pillade på alla cyklar och riskerade alltså att välta tunga stålobjekt över sig, och sedan försökte han bada i svartån, och sedan ville han gå upp för den trappan nunununununu! fast vi inte alls skulle åt det hållet, men på det stora hela blev det en alldeles fantastisk dag. Till sist var sonen så trött att han pustade och stånkade tultade sig fram till vagnen och bad om att få åka resten av vägen hem, och det var inte undra på. Då hade han promenerat gott och väl 2 km, det mesta i tultande spurtar från den ena spännande platsen till den andra.

Annat mysigt med helgen var att jag kunde skratta högt och hjärtligt med en av filmerna vi såg igår, nämligen EYES BEHIND THE WALL. Buñuel-favoriten Fernando Ray spelade en författare i rullstol som hyr ut ett Big Brother-hus till den läckre John Philip Law, som är ovetande om att han är övervakad dagligen av den fascinerade Ray och hans fru Olga. Alldeles otroligt underhållande, även om typ ingenting fick någon förklaring och allt slutade bisarrt abrupt. Jag tycker att alla skall titta på den, men det är svårt att få tag på en textad version (vår var fantextad) så jag förstår om ni inte gör det. Kvällen avslutades med en trist dansk giallo och en dryg timma SLEAZEMANIA, en slags blandband som endast hanterar trailers. Mmmm, delicioso!

Allt som allt: en mycket bra helg.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s