Samhället och liggat

För en tid sedan läste jag ett blogginlägg där en ung kvinna som beskrev sig som feminist framförde åsikten att kvinnor inte skall ligga eftersom män inte tycker om använda kvinnor. Inlägget finns att läsa här. Jag diskuterade detta med min man, och han framförde faktiskt åsikten att han kunde se hennes poäng om man diskuterar i speciella situationer – inte för att flickor blir sämre om de har varit med många andra, men att man kanske känner sig mindre speciell om man känner många som en flicka eller kvinna har varit med.

När jag var fjorton år gammal flyttade vi till en mycket liten stad som hade ganska speciella sociala omständigheter. Det var som sagt en liten stad med slutet samhälle där skolans lärare hade generationer av barn och inte sällan gav elever betyg baserat på deras föräldrars bedrift. Å andra sidan fanns ett gymnasium med en linje som var nästintill unik i Sverige, och alltså kom varje år nya ungdomar in från storstäderna för att bo ensamma för första gången. De bodde oftast i ett speciellt område där hyran var bra och det var nära till skolan, och alltså blev det mycket festande och liggande och dramatik i tre år tills de tog studenten och drog vidare. Samtidigt visste alla vem alla var, vem som gjort vad i helgen, vem som varit tillsammans med vem och hur länge, och så vidare, eftersom alla i samma åldersgrupp blev nästintill isolerade med varandra.

När jag bodde där fanns en kille som vi kan kalla för Olle, som var känd som en riktig spjuver med damerna. Först lyckades han charma ett par studenter i säng, sedan drog några andra, mer blasé studenter ner honom i sänghalmen, och till sist blev han känd lite som stadens madrass som man kunde ringa om man kände sig ensam en mörk natt och behövde sällskap. Samtidigt som han bar enkelhetens lockelse (alltid tillgänglig) så bar han även stigmat att man var väl medveten om att man bara blev en av Olles tjejer om man gick hem med honom. Detta var säkert orättvist – Olle var säkert en mycket snäll, mycket intelligent person som skulle varit en utmärkt pojkvän, men såvitt jag vet så var det aldrig någon som såg honom som pojkvänsmaterial eftersom man inte kunde riskera förnedringen att bli ansedd som lurad. Han fick mycket ligga och sedan en slampstämpel som förminskade honom. Eftersom det var ett såpass slutet samhälle kände alla till hans erövringar, men eftersom han var nyinflyttad kände han inte till det i förväg och kunde alltså inte veta vilken effekt hans liggande skulle få – i Stockholm eller Göteborg hade det säkert inte fått några negativa effekter alls. Kanske hade det varit detsamma med flickors liggande, jag hörde faktiskt inte att en flicka fick dåligt rykte pga sin sexualitet när jag bodde där, men det fungerar antagligen på ungefär samma sätt. Eller, kanske lite mer så att en flicka ses som lite smutsig om hon legat med många, men i stort på samma sätt kan man tänka sig eller åtminstone hoppas.

Jag tänker på hur skönt det är för mig att jag faktiskt kunnat flytta och skapa mitt eget liv och kunnat börja om med en ny partner utan att känna att mitt tidigare liv är annat än erfarenheter. Det är trist att inte alla har den möjligheten.

Annonser

5 thoughts on “Samhället och liggat

  1. men gud, är vi från samma stad eller? jag upplevde det som att alla visste vilka som låg runt, och man visste att man låg med någon från den gruppen på egen risk för jävlar i min lilla låda vad det sprangs till ungdomsmottagningen med klamydia. jag kommer inte ihåg att någon fick dåligt rykte rent personligt, av varken killarna eller tjejerna. kanske för att jag umgicks med några av de liggande eller är och har alltid varit lite naiv. men jag ställer mig lite frågande till den här madrassgrejen, var det verkligen så många tjejer som fick den stämpeln eller fick vi bara läsa väldigt mycket om att väldigt många tjejer fick stämpeln? det är min nya fundering, när vi tjatar om ett ämne som att det är på riktigt stämplar vi kanske mer än fenomenet i sig hade gjort? jag VISSTE att tjejer var ”dåliga på matte” för jag hade hört så ofta att tjejer minsann inte alls var dåliga på matte. Till exempel.

    Jag upplever också som att många tjejer kände ett måste att ligga runt, som ett feministiskt ställningstagande mot idén att tjejer minsann visste får ligga runt, och som ett tecken på popularitet, och som ett bevis på att den förra erövringen av sexgalen 17årigt pucko var väldigt mycket ett one night stand och ”jag är minsann inte den som är så där dum och blir liksom kär för jag är helt fri” och en del tjejer råkade rätt illa ut och jag mådde illa av att kunna följa klamydian genom bekantskapskretsen. Jag vill aldrig mer gå på gymnasiet. Eller högstadiet. Huvva.

    ”man kanske känner sig mindre speciell om man känner många som en flicka eller kvinna har varit med” det där förstår inte jag, många resonerar visst så men man köper ju hela sitt kärlekspaket! tough shit och deal with it, tycker jag. den liggande kan ha haft himla skoj, det vill jag inte förvägra henom. men det är nog ingen slump att just jag och min han med stort h har levt ungefär lika torrt.

    • Ja, jag har också funderat på det där! Jag tror att självrespekt är A och O när man ligger runt, ligger man med för många som behandlar en lite slit-och-slängigt som one night stand (vilket man ju inte behöver göra, men jag tror att ganska många kanske gör, speciellt när man är ung) så måste man ha en jäkla dos med kärlek för sig själv.
      Det är ju inte fel att ligga runt, men man måste ju alltid ligga av rätt anledning och säg något som inte är livsviktigt för en sjuttonåring. Allt blir ju så himla stort, och man har ju väldigt lite distans till livet eftersom man ju är fast i ett litet samhälle som knappast påminner sådär enormt om det riktiga samhället efter gymnasiet. Att hitta sig själv är ju alltid svårt, och det blir ju knappast lättare av att känna till sanningar som inte alls är sanningar, typ ”tjejer är inte bra på matte”, som du säger, och att försöka applicera det i verkliga livet. Det handlar väl väldigt mycket om klimatet där man bor också.

      Min åsikt är att den man är, den personen är man pga sina tidigare erfarenheter. Min man älskar ju mig som jag är idag, och inte den jag kunde ha varit om jag valt annorlunda när jag var yngre. Det jag menar är att kanske är det annorlunda om man faktiskt är vän eller bekant med alla de där tidigare raggen.

      Men jag vet inte. Det är svårt att fundera över sådana saker utan att framstå som en monogamhysterisk viktorian, eller som att man varnar unga kvinnor att inte ligga för mycket omutifall The One skulle visa sig vara polare med alla tidigare raggen.

      • ah, att liggen kan fortsätta vara del av bekantskapskretsen har jag inte tänkt på. det försvårar ju klart läget. men på vilket sätt skulle det märkas? behöver man prata om det? jag är av åsikten att det man inte vet mår man inte dåligt av.

  2. Åh, jag menar om du kände till att din kille legat med flera av dina vänner, eller om din kille kände till att du legat med flera av hans vänner. Jag anser inte heller att man har ansvar att berätta precis allt, man måste inte katalogisera sina gamla ragg för sina nya älskare, men det jag tänkte på var just den situationen att om man kände sin partners gamla älskare (vilket var fallet i min lilla stad eftersom alla kände alla) så blir det en annan känsla.

    • jag fattar. ja det måste bli lite underligt. men det verkar inte som att folk bryr sig? nu får jag så mycket flashbacks från den här lilla staden där jag växte upp samt en tidigare hyresrätt i skogen söder om stockholm att jag måste släppa den här diskussionen innan det blir värre!! thank god för de val vi kan göra i våra liv!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s