Spoiler – THE BIG BIRD CAGE

Jaha. THE BIG BIRD CAGE, klassisk women in prison filmad i fillipinerna under Marcos hemska år.

Handlingen är att en översexad amerikansk skådespelerska blir inspärrad i arbetsläger och ingen i amerika vill ha tillbaka henne eftersom hon legat med alla politiker och därmed orsakat jättestora gräl. Pam Grier spelar en flickvän till chillax-revolutionären Django som mest verkar vilja tillbringa sitt liv med att dricka sockerrom och ligga med Grier, och vem kan klandra honom? Så kommer Djangos män på att de också vill ha tjejer att ligga med, så de försöker storma arbetslägret för att sno tjejer därifrån. Och medan jag vet att det bara är att njuta av underhållningen utan att försöka få det att vara en realistisk handling, så har jag fanimig problem med hela grejen.

  • Pam Grier blir torterad. Mycket. Och det är inte okej att skicka in sin tjej i en situation där hon kommer att bli torterad, speciellt inte som han ju gör det på skoj och utan några allvarligare tankar än att få lite fräsch vagina till sina medrevolutionärer så att de lugnar sig lite och slutar fråga när de skall göra revolution.
  • Django verkar överhuvudtaget inte alls speciellt intresserad av att göra revolution, han vill mest ha följare som kan vara hans tjänare medan han ligger och sover och kopulerar med sin flickvän som är minst sexton tusen gånger hetare än vad han är, men som han lockar med löften om en framtida plats vid hans sida när han leder landet efter revolutionen. Han är med andra ord en sektledare.
  • Slutet. Åh herregud. Alla dör. Det är meningen att Djangos medrevolutionärer skall komma och hjälpa fångarna när de försöker fly, men det visar sig att hjälpen består i att de väntar på säkert avstånd. Flickorna måste döda alla vakter, bränna lägret, fly undan andra vakter (alltmedan de dör som flugor i faktiska kulregn som haglar från alla håll), fly genom skogen, simma ner för ett vattenfall, döda fler vakter och sedan springa typ flera dagar till. Då kommer revolutionärerna fram och bara ”Hej, vi är vänner, vill ni ha vatten?” Vid ett tillfälle tvingas de fyra fångar som faktiskt överlevt (de började med kanske fem hundra stycken) binda fast en av fångarna vid ett träd som levande bete för arga vakthundar, och hon hinner bli sliten i bitar innan de andra fångarnas vapen faktiskt fungerar. WTF? Var är revolutionärerna? Hur behövde fångarna deras hjälp? De har gjort precis allt själva redan, varför framställs de fega, kidnappande, antagligen våldtagande skitrevolutionärerna som hjältar?

Den bästa biten var hur alla vakter i lägret var homosexuella så att de inte skulle bli lockade av fångarnas vältränade, svettiga kroppar som stack fram ur kläderna hela tiden. Flickorna var så desperata efter en man att när de fick tag på en vakt på slutet medan lägret brann så tillbringade de orimligt lång tid med att gruppvåldta honom. Han skrek av fasa och äckel medan den första flickan med våld gjorde honom redo och sedan sänkte sig över honom, men skriken tystades ner av en annan fånges vagina. Det var en chockerande scen, mycket oväntad.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s