Jobbiga rättigheter

De allra allra flesta är ju för rätten till abort. Det är naturligt – givetvis skall en kvinna ha rätt att bestämma över sin egen kropp säger alla och nickar. Det är så vederlagt att endast en mycket liten minoritet anser att rätten till liv överstiger rätten till sin kropp, och därför skall jag ignorera hela den sidan.

Moralfjant skriver ett inlägg om abort, och snart dyker en kommentar upp som hanterar tanken att kvinnor ”använder abort som preventivmedel”, men att så inte är fallet. Kommentaren utvecklar med ”Det finns alltid en genomtänkt anledning bakom abort (även om alla inte sker pga hälsofara) och det är vanligt att drabbas av depression och sorg efter en abort”. Och det tycker jag är intressant.

Till att börja med tycker jag att faktiskt är underligt många som faktiskt har invändningen att abort ”inte skall användas som preventivmedel”, ofta med inbakade historier om kvinnor som har haft fem-tio aborter (eller kanske två eller tre), vilket är på tok för många. Kvinnor borde faktiskt lära sig att hålla äggen i styr, och kan man inte lita på preventivmedel så får man helt enkelt inte ligga, det är ingen rättighet, skrivs det argt i kommentatörsfält. Det diskuteras ju inte så ofta live, så jag vet ju inte hur folk tycker där. Och jag förstår inte. Det är samma känsla man får när folk är för rätten till abort, men endast vid våldtäkt – vad är det egentligen som är viktigt när man funderar över abort?

För den som letar efter inlägget där jag hittade bilden så finns det här. En fest för ögat.

Tanken hos abortmotståndare är att så fort det befruktade ägget planteras så är det ett liv, ett liv som inte bett om att finnas men som förtjänar att skyddas precis som alla andra mänskliga liv. Jag håller inte med, men jag förstår tanken. Blandar man däremot in villkor så gör man ju frågan till en helt annan. Rätten till din kropp överstiger rätten till liv, men bara om du inte valt att ha sex. Rätten till din kropp överstiger rätten till liv, men bara om du inte haft fler än två aborter tidigare. Vad är det egentligen som är viktigt då, att man skyddar livet eller att kvinnor lär sig en läxa om hur de skyddar sig ordentligt till nästa gång? Tänker man om fostret som ett barn, ett liv, en människa, då förstår jag inte hur man kan vara okej med att döda den människan därför att kvinnan som bär på fostret blev våldtagen. Tänker man på fostret som en samling celler som med tid och näring (och lite féstoft) kan bli en liten bebis men just nu är en samling celler, då förstår jag inte varför man känner att man måste dra in kvinnans sexliv eller tidigare aborter i sammanhanget.

Något som ofta dyker upp när man diskuterar abort är hur svårt kvinnor tycker att det är. Detta som respons på pratet om hur kvinnor skall tänka efter före, abort är inget preventivmedel et cetera, kan man tänka sig. Tanken att abort blir mindre moraliskt riktigt om det är ett beslut kvinnan tagit utan lidande, utan ånger och utan sorg, det är fortfarande något som många finner motbjudande. En abort skall vara hemsk. Man skall vakna om nätterna och höra barnskrik, man skall räkna från det beräknade förlossningsdatumet och tänka på födelsedagar som aldrig blev av, hur stor vore hen nu, vems ögon skulle hen ha, hur skulle hen skratta, hur skulle hen leka? Sådant lidande tvättar samvetet rent – jag är ingen omoralisk människa, jag tyckte att det var fruktansvärt hemskt att ha en abort! Abort är inte fel, det är hur hemskt som helst att göra abort!

Jag tror absolut att en abort kan vara ypperligt traumatisk för många. Men jag tror också att det inte är det minsta traumatiskt för många andra, och att dessa inte är sämre människor eller mindre värdiga rätten att bestämma över sina kroppar. På samma sätt som jag vägrar att acceptera argument som ”kvinnor blir lösaktiga av att ha tillgång till abort, de kan ligga utan att behöva oroa sig för konsekvenserna!”, så vägrar jag att acceptera att depressioner eller beslutsångest skall behöva användas som en förmildrande omständighet, just eftersom jag inte anser att man behöver förmildrande omständigheter. Vi har rätt att bestämma huruvida vi skall genomgå en graviditet eller inte, det är inget som behövs försvaras eller förmildras. Jag tror absolut att de allra flesta människor som talar om förmildrande omständigheter inte gör det därför att de faktiskt anser att det behövs, utan för att vi är så vana vid skuldbeläggande och skam vad gäller vår rätt till abort. Oavsett hur långt vi har kommit i vår åsikt att alla har rätt till sin kropp, tycker vi fortfarande att det är en rättighet som betalas med trauma.

Annonser

20 thoughts on “Jobbiga rättigheter

  1. jag är så tacksam för den tjej som under en filosofilektion på gymnasiet sa ”asså, jag förstår inte varför det är så himla hemskt med abort”. och sen följde en superrespektfull diskussion där vi ärligt gick igenom frågan. man kan känna olika ju. så sjukt tacksam för den lektionen!! men sen har jag fått berättat för mig att en abort kan göra det svårare att bli med barn sen, och ju fler aborter man gör desto större är risken. och ur den synvinkeln är det ju inte så bra att som ung och dum använda abort ”som preventivmedel”. men jag vet inte om det där är sant, och det stör mig nåt så infernaliskt att jag inte kan fucking lita på vad jag läser om kvinnors hälsa, det är så himla mycket rykten och kultur inblandat!

    • Så som jag ser det så är det ju faktiskt ingens business om man vill ha en abort eller tusen. Det är min kropp och jag bestämmer om jag vill röka, dricka, vara tjock eller ha aborter, även om detta skulle innebära en ökad hälsorisk för mig själv. Givetvis bör läkaren eller barnmorskan lägga fram eventuella risker, men som jag förstått är dagens aborter bra mycket säkrare än vad de varit även om det givetvis inte skulle förvåna mig om risken för framtida problem blir en minimal del större (det är ju inte ens alla aborter som innebär en skrapning).

      • givetvis bör läkaren eller barnmorskan lägga fram eventuella risker, precis, men gör dom det? eller passar de på att pådyvla kvinnor lite moral när tillfället nu bjuds? var kommer alla myter ifrån, och varför finns det inte fler säkra svar att få? det verkar logiskt att aborterna är säkrare och skonsammare nu för tiden, men det är många som inte har fått det memot så att säga. har du nån källa till dina aningar? jag är genuint nyfiken. ska fan gå till botten med det här!! nufårevanog!

        SVAR:
        Jag vet faktiskt inte hur läkare och barnmorskor gör. Jag kan tro att det varierar från fall till fall. Jag tror att anledningen till att vi inte vet så mycket om vad som faktiskt gäller och varför det finns så många myter är för att det finns så många som gör det till sin grej att bestämma över kvinnors kroppar. Gällande hur säkra aborterna är beror det väl på vad man jämför med – en abort utförd under medicinska omständigheter och med modern vetenskap är säkrare för kvinnan än aborter genomförda på 1920-talet. Det var mycket så jag menade.

  2. Det är bullshit att det ska vara svårare att bli gravid om man har gjort abort. Vilket kvinnor som har gjort 10 aborter är beviset för… Jag blir helt ilsken när jag hör sådana argument mot abort. Om man gör en abort när man är 20 och sedan har problem att bli gravid vid 35 så är åldern en betydligt troligare misstänkt än aborten.

    • Absolut. Du har så rätt. Vi fokuserar så enormt på just risken med abort därför att många fortfarande är obekväma med att andra har aborter. Risken är, som du säger, alldeles säkert såpass liten att ingen behöver oroa sig över en normal abort. Speciellt inte som alla glatt utsätter sig för alla möjliga risker utan att någon bryr sig – med all rätta, eftersom det inte är deras jävla business. Och visst, en kvinna med 10 aborter är ju uppenbarligen alldeles hejdlöst fruktsam.

    • alltså vill bara understryka att det där inte är nåt argument jag håller på med. jag tog det som exempel på allt som vi inte vet, och hur mycket myter och rykten vi måste förhålla oss till. VET du att det är svårare att bli gravid när man är 35 än när man är 20? eller är det ett antagande du bygger på typ saker man läser i tidningar och rykten från kompisar som har hört det från barnmorskor? jag vågar typ inte lita på nåt jag hör längre, för barnmorskor kan man ju fan inte lita på så moraldrivna som många av dom är. de som borde veta kan man inte lita på. 😦

      • Mja, fast det vet man ju att fertiliteten sjunker med åren, för kvinnor från ca 30 års ålder men som mest efter 35. Inte såpass att typ majoriteten av kvinnorna efter 30 inte kan få barn givetvis, absolut inte till den graden. Men att fertiliteten börjar sjunka hos kvinnor efter en viss ålder tycker jag inte är svårt att acceptera.

  3. Bra skrivet. Jag håller fullständigt med, visst FAN ska vi ha rätt att göra aborter. Hur många som helst, för det finns inget som heter ”för många aborter”. Antalet aborter bör ju stämma ganska bra överens med antalet kvinnor som inte vill/kan ha barn just nu.
    Samtidigt så tänker jag på det här med att vissa drabbas av ångest. Nu har jag själv aldrig gjort en abort, men jag tror jag hade varit en av dem faktiskt. Mest för att cellklumpen skulle varit en unik blandning av mig och någon betydelsefull (förhoppningsvis!), inte för att jag ser det som ett liv innan det ens hunnit utvecklas. Jag snackar en massa osammanhängande känner jag…

    • Alltså, det är alldeles tillåtet att bli upprörd och depremerad efter en abort. Man vet aldrig hur man skulle reagera själv. Sedan har nog omständigheterna mycket med saken att göra, tror jag också, men även personlig känsla mot graviditeten och fostret, som du säger. Att sörja över att behöva göra valet är nog bara det, men att sörja över vad som kunde ha varit är ju en hemsk tanke. Jag är glad att jag inte blivit satt i situationen själv.

      Min egentliga tanke var absolut inte att man inte skall bli ledsen, utan att sorgsenheten inte är någon slags ursäkt utan helt enkelt en känsla. Man känner det man känner, och alldeles oavsett vad man känner borde abort vara rätt eller fel – inte att ”kvinnor tycker att det är för lätt, så det är fel”. Inte att ”kvinnor tycker att det är svårt, så det är rätt”. Nu känner jag mig osammanhängande, hoppas du förstår.

  4. Jag tycker så mycket om det här inlägget. Jag tror att det får bli ett sådant jag kommer att länka folk till, när det börjar låta så som du beskriver. Älskart!

  5. nu har jag googlat. ”Risken för att inte kunna få barn i framtiden är mycket liten, mindre än en på tusen. Det gäller oavsett om det är en medicinsk eller en kirurgisk abort.” – vårdguiden (bra tänkt emma) men min poäng kvarstår, varför så mycket rykten? tjejer hänger ju på ungdomsmottagningen från första p-pillret och går och kollar sån där cancer hos gynekolog osv. moralsamhälle bla bla svordomar bla bla. Jag vill också mena att en del av kritiken mot aborter etc handlar om ren omtanke, grundad i mytbildning om kvinnohälsa. Fy va jag pladdrar. Ska vara tyst nu.

  6. nu kan jag inte svara där uppe, och tydligen inte vara tyst heller – det är klart att fertiliteten sjunker men för mig är det inte klart _när_ den gör det. det är nog en viktigare fråga för mig än för dig, du har barn och jag har det inte och jag är över 30. jag tycker där försiggår en del skrämselpropaganda också, tror jag att jag är inne på. jag ska inte brodera ut mer, men jag håller helt med dig i ”Jag tror att anledningen till att vi inte vet så mycket om vad som faktiskt gäller och varför det finns så många myter är för att det finns så många som gör det till sin grej att bestämma över kvinnors kroppar.” visst är det så. och jag tycker ditt inlägg är viktigt och att hela diskussionen är viktig. mina galna infall eventuellt inte lika viktiga eller on topic. du har def inspirerat mig till egna texter i ämnet.

    • Okej, ja, det vore ju intressant att se vad du tänker då. Så som jag ser det så finns det myter (”om du gör abort kanske du aldrig kan få barn!”) och fakta (”Kvinnans fertilitet börjar sjunka runt trettioårsåldern”), även om jag tror att det är mycket få kvinnor runt trettio som har problem att få barn. Det är ju ingen som säger att fertiliteten droppar eller blir speciellt drastisk – som jag ser det så är det bara då som det gradvis börjar, för att sedan avta totalt vid klimakteriet.

      Det vore verkligen jätteintressant att läsa vad du tänker och varför du tänker så. Och jag hoppas inte att du känner dig ledsen eller upprörd över något du läser här.

  7. Applause!!! Tycker det är ett så märkligt resonemang, det där att vissa ägnar sig åt nån form av okynnesaborter a la ”det ska inte användas som ett preventivmedel”. Kan också känna att om abortmotståndare även är emot nödvärn så kan jag tycka att deras ståndpunkt är ok.

    Jag skrev om det för ett tag sen, om än mer rabiat. Dels som kommentar på en idiotisk debattartikel plus att jag själv hade olika känslor kring de två aborter jag gjort. http://hatchetface.wordpress.com/2013/01/05/basvikn-ja-a-forbannad/

    • Känner att sådana argument som att ”det skall inte användas som preventivmedel” bara är en annan typ av kroppsskuld i stil med att mobba andra för att de är tjocka. Jag bestämmer vad du vill göra med din kropp FÖR DITT EGET BÄSTA, eftersom du uppenbarligen inte är klok nog att kunna göra det.

      Orkade inte ens läsa klart texten i DN. Så enormt avlägset verkligheten. Jag kan förstå om de skrivit rörande den moraliska rätten, men den lagliga? Fuck dig, Espinoza/Peterson. Vuxna människor borde veta bättre. Du har en väldigt trevlig blogg, förresten. Jag läser den ofta.

      • Ja, blir galen i huvudet av den texten, man måste väl faan sätta den i juridiskt sammanhang om man vill begränsa aborträtten! Kan inte förstå hur de blivit publicerade två(!!!) ggr.

        Och tack så mkt, har precis upptäckt din! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s