Ett litet inlägg om sonen

Det fanns väldigt mycket som jag inte riktigt tänkte på att jag behövde kunna, när jag och min man bestämde oss för att försöka skaffa barn. En sak som kom som en chock var att jag efter ett halvår var tvungen att laga mat till barnet, och hålla barnet vid liv med maten jag lagar. Sonen kände pressen jag var under, och bestämde sig för att bättra på den genom att vägra amma efter första smaket av fruktpuré. Bortskämda, skadeglada glin.

Nu är det dags att börja med potträning. Tydligen. 12-18 månader är bäst säger nya studier, och banne mig om jag inte skall försöka. Först måste jag bara lära mig hur man gör. Ungen fattar ju ingenting, bara typ ”nej” och ”ajaj” och ”mamma” och ”tack tack”, hur skall man förklara avföring och potta? Tydligen borde jag även ha lärt honom äta med sked för ett halvår sen och har förstört honom i och med att jag fortfarande sitter och matar och han bara använder sin egna sked med att klia sig på tandköttet.

Han är så söt, min lilla pojke. Idag fick han hemkokta rödbetor och såg ut som en ondskefull zombie som smygdödat och ätit upp någon. Ungefär som jag ibland drömde mardrömmar om att han skulle bli innan han föddes.

Annonser

One thought on “Ett litet inlägg om sonen

  1. Ping: Det gick inte | mondokanel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s