Min hemska barndom

Nu kan det vara så att jag enbart omgiver mig med krossade spillror av mänskligheten, men kan det verkligen vara så att ingen har haft en bra barndom? Det verkar vanligare att ha haft en ovanligt tärande barndom, åtminstone med vissa smärtsamma perioder som lämnat blödande sår i själen.

Min mamma tycker om att skryta med mitt enorma intellekt som verkade ha nått sitt högvattenmärke runt sju års ålder. Hon puffar upp sig som en höna och förklarar för alla som är artiga nog att lyssna att jag lärde mig läsa när jag var fyra år, och skrev sagoböcker innan jag fyllde fem. Hur kunde hon vänta sig något annat än Nobelpris eller odödlig berömmelse och ära?

http://ressim.net/a/out.php/i2366764_terapi-gif

I vilket fall avskydde jag första klass passionerat eftersom de började om med att skriva bokstaven A en hel vecka. Veckan efter var det fortfarande A, men den lilla versionen. Veckan efter det var det bägge tillsammans, AaAaAaAaAaAa. När man blev klar med textboken fick man mer blanka papper att fylla i AaAaAaAaAaAaAaAaAa.
Jag började skrika och gömma mig under soffan för att slippa behöva gå till skolan.
Någonting måste väl bli håret som knäcker kamelens rygg. Jag fick en så fin prinsessklänning att ha på mig en dag och berättade sedan i tårar hur fröken inte hade tittat på mig på hela dagen så hon hade aldrig sett min fina klänning. Min mamma blev bekymrad och kallade till föräldramöte, och än idag blir hon förbannad när hon tänker på hur min fröken överlägset förklarade hur mamma skulle sänka sina krav på mig och sluta tvinga mig till galen prestation. Det hela slutade i vilket fall med att jag fick börja på Waldorf där jag slutade skrika och började mysa. Allt var mysigt. Fårskinn på golven, sidensjalar över axlarna, strömma mellan bänkar, fröken som kramades, sagor och sånger och dans, jag fick vara med och bestämma vilka dikter som skulle dramatiseras eftersom jag var en liten besserwisser, vi ritade runor och bekämpade drakar i modövningar. ”Ganska gay”, som det kallas nuförtiden.
I vilket fall föll det samman alltsammans så fort jag blev gammal nog att förstå vad som hände runt omkring mig.
Lärarna började misshandla sina elever och gömma misshandeln systematiskt för både föräldrar och utomstående auktoritet. Andra lärare började ligga med sina elever eller varandra eller föräldrarna. Ett par lärare tickade för alla boxar och låg med både elever, lärare och föräldrar, och antagligen lite andra människor också. Sjuans klassföreståndare blev dramatiskt omplacerad till Waldorfskolans dagis efter att det avslöjats för klassens föräldrar att han deflorerat samtliga av klassens flickor. Ett tag visste alla att Märta Någonting hade förlorat oskulden till sin lärare på flygeln i Stora Salen, och att de sedan haft nerrökt hasch-sex över hela skolan, från fikabordet utomhus till toaletten bredvid aulan där de hade datakunskap på femton år gamla datorer.
(De flydde skolan efter ett tag och reste enligt ryktet runt hela världen, tog psykadeliska droger, älskade och dansade från morgon till kväll ett par månader. Sedan dumpade han henne i öknen utanför Vegas och drog med bilen, och då slutade hon tycka att det var roligt och började tycka att det var dags att åka hem till mamma. Enligt ryktet)
Skolan sket fullständigt i nationella proven, lärarna söp och rökte gräs och badade nakna och ingen verkade egentligen bry sig om vad vi lärde oss. Utom just det att vi lärde oss saker.
Vi lärde oss att göra vin av russin och sedan destillera den på hemsvetsad maskin inne i kemisalen. Vi lärde oss att man skall se efter sina egna, och om vi någonsin skulle behöva hjälp skulle vi alltid kunna komma tillbaka och jobba för en Waldorfskola oavsett vad vi gjort eller vad vi kunde. Det enda som vi skulle tänka på var vem man talade med och vad man avslöjade, eftersom samhället inte kunde förstå. Ingen kunde förstå.

Nu i efterhand minns jag saker som sagts som skrikande vansinne. En av lärarna läste högt ur Drakar och Demoner på lektionstid då man trodde på magi och äkta trolleri. Lärarna diskuterade på allvar hur mentalt handikappade barn behövde resa genom rymden och finna sina själar, och när de fann dem skulle de bli helade (fram tills min brors fröken fick en son med Down syndrom, då ändrade alla sig och kom fram till att de visst hade själar, kanske t.om. bättre själar än oss andra). Diagnoser på allt från ADHD, autism, dyslexi och närsynthet ställdes dagligen och blev sedan behandlade som total sanning, de flesta av sjukdomarna kunde dock behandlas i skolan genom akupressur. Ämnen slarvades bort – jag hade aldrig geografi förrän jag började på gymnasiet.
Min man ville sätta vår son i Waldorfs förskola. Jag tackade nej. Det fanns mycket bra, men det får jag se till att sonen får på annat sätt. Jag får väl se till att han får det hemma, om inte annat.

Inte så att Waldorf inte kan vara bra. Den bara är det inte. Åtminstone i min blygsamma erfarenhet av just den enda Waldorfskolan.

Annonser

5 thoughts on “Min hemska barndom

  1. Men vad fan! Jag hade liksom föreställt mig Waldorf som en lite gay men välbehövlig fristad för okonventionella människor som skulle bli uppätna av den vanliga skolan, men när det gäller din skola låter det ju som att alla hade mått bra av lite, eh, konventionellt ingripande. Vilket jävla vansinne!Bävar för övrigt för dagen då jag måste skicka mina eventuella framtida barn på AaAaAaAaAaAa-läger, vad själadödande det var.

  2. Ack ja. Men alla Waldorfskolor behöver ju inte vara så. Jag hade lätt kunnat tänka mig att sätta min unge på Waldorf någon annanstans, eller åtminstone gå in och kolla hur det var. Det är ju bra för småungarna. Men då får man hålla stenkoll också. Lite läskigt det här med att andra människor har ansvar för våra ungar om dagarna och att man aldrig riktigt kan veta precis vad som hänt.

  3. Ja, och det finns garanterat maktmissbruk och brister i undervisningen i de Björklundska skolorna också. Kan tänka mig att det finns ett större engagemang hos personalen i mer udda skolformer, det gäller bara att hålla sig på rätt sida av gränsen mellan gemenskap och sekterism…

  4. mitt i prick. jag gick i Kristofferskolan (sthlm) i 11 år och blev mobbad. det blundades för det och förklarades för mig att jag borde försöka förstå hur mobbarna hade det, alternativt ta komplimangen då samma kille sökte upp mig rast efter rast för att knuffas och kalla mig fula saker tills jag fick vredesutbrott och sprang och låste in mig på toaletten. han var nog bara kär i mig. att de inte lyfte ett finger för att ta itu med problemen runt mig trots att jag vid flera tillfällen skadade andra elever och vid ett tillfälle kastade en sten, en kniv och en yxa på en kille i klassen för att han hade puttat omkull mig när jag vägde på stolen. det var ju min persoooonlighet att vara lite vresig, så de andra barnen fick vara lite extra snälla mot mig, en kommentar som självfallet eldade på trakasserierna. men någon mobbing fanns ju inte i vår fina skola!waldorf kan vara jättebra och en oas för lite udda barn, när de till slut gav upp att försöka lära mig saker då jag bara störde de andra barnen (allt detta pga att jag hade oupptäckt Aspergers Syndrom vilket gjorde att det brast i kommunikationen och min reaktion direkt blev flykt eller attack) blev livet nästan bra. de skickade mig till bokbinderiet (något de verkar fortsätta att göra med elever de inte kan hantera sist jag var och hälsade på) och lät mig sitta och chilla och dricka te med stora mängder honung varje dag istället för att lära mig saker med de andra. jag slapp nästan allt utom de basala grejerna som matte, svenska och engelska. det var ju nice för mig såklart, men jag hade nog hellre sett att de löst kommunikationsproblemen och mobbingen så jag hade kunnat få samma utbildning som de andra barnen.

  5. Kallade de in Voodoo-Iris för dig med? Iris Johansson, som "helat" sig själv från Asbergers syndrom (som hon tydligen fick efter en vaccination), och därför kan se andras kommunikation och energier? Vore kul att höra ifall andra också fick ta del av hennes visdom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s