Romantik

En sak jag slås av varje dag är hur mycket jag ogillar många saker som som skall vara lockande. Gärna saker i reklamer – det verkar så jobbig och pretentiöst att vara sådär kär eller sådär snygg. Alla verkar gilla saker som jag inte gillar. Alla verkar vilja åka på solsemester och få spabehandligar. Och alla verkar vilja drömma sig bort med lite romantik.

https://i1.wp.com/www.attractology.com/wp-content/uploads/2011/10/romance31.jpg

Missförstå mig rätt nu. Jag tycker inte att det är något som helst fel i att gilla spabehandlingar eller romantik, jag tycker inte att folk är dumma för att de gillar sådana saker. Verkligen inte. (Om folk väntar sig romantik som i filmerna däremot, tycker jag givetvis att dom är dumma. Jag snubblar över sådana männikor ibland. Blandar man ihop underhållning och verklighet borde man inte få vara i ett förhållande. Om man är över 20 och fortfarande tror på sagoslut och perfektion bör man ta ett djupt andetag och sedan… jag vet inte. Dricka lite vin och slappna av. Kanske ha några one night stands. Läsa lite mindre populärpsykologi och umgås med lite tjejer som faktiskt haft förhållanden. Något sådant.) Jag föraktar inte människor som gillar saker som jag inte gillar. Men jag förstår mig inte på varför det är så lockande.
Det här med romantik…. det vore väl okej om man vore en känslig, späd Edwardiansk blomma med mödomshinna tjock som en colaburk, men hur kan man fantisera om romantik när man vet att man har hår på magen, daller på låren, mens, fett hår, potatisnäsa? Inte så att icke-traditionellt vackra människor inte förtjänar romantik, men det är det som alltid kommit i vägen för mina egna romantiska fantasier – alltså att jag inte kan fantisera om sagor när jag är en verklig person. Middagar med levande ljus där man stirrar varandra i ögonen och bara vet….
Min granne har kommit över full ett par gånger och pratat om sitt privatliv. Hon verkar väldigt trevlig och jag önskar henne allt väl i livet, men hon verkar ha en vana att vilja ha allting precis som en film. Första kvällen hon kom över satt hon och jäste över sin nya pojkvän som hon tydligen träffat en gång, och redan första kvällen stirrade henne i ögonen och förklarade att han inte kunde leva utan henne. Det var det stora bomben, kärlek vid första ögonkastet, han visste. Naturligtvis visade han sig vara psykopat.

Varför hoppas vi fortfarande på sagor? Ett förhållande är svårt, och det finns inga genvägar. Myten att man kan träffa någon, bli kär på stället och sedan leva lyckliga i alla sina dagar är bara lättja. Ett förhållande är hårt arbete, kompromiss och vissa dagar handlar det bara om att bita ihop, och det är precis så det skall vara. Var är det roliga i att få allting fixat åt sig?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s