Det blir väl lite mer kändisbloggning då

Var precis inne och läste Alex Schulmans blogg. Jag vet inget om Schulman och har slöläst hans blogg kanske ett tiotal gånger under lika många år (innan han började blogga bloggade han ju som aftonbladets krönikör). Jag har aldrig förstått mig på varför dom här människorna är speciellt intressanta för andra att hålla reda på och höra vad dom tycker och tänker om saker i sin vardag, men det får man väl göra då, det behöver ju inte jag lägga mig i.
En bieffekt av att folk tycker om Alex Schulman och tycker om att läsa vad han skriver om (”Undrar vad som kan ha hänt Alex Schulman idag”, tänker jag mig att folk tänker. ”Jaha, han har haft en ensam kväll utan Amanda och kollat på fotboll och ätit chorizo. Fan vad intressant han är egentligen.”) är att människor också ogillar vad han skrivit, och kanske t.om. ogillar honom som person. Ibland ser jag sura kommentar om honom på Facebook eller i andra bloggar där folk verkar vara arga på Alex. Detta förvånar mig. Ointressant? Ja, för mig (som sagt, inte för många andra). Så till den milda grad ointressant att jag aldrig brytt mig om att leta efter karaktärsfelen andra verkar finna så karaktäristiska för den Schulmanska släkten.
Varför läser vi dom här människornas bloggar? Det fanns säkert hundratals, kanske tusentals människor som läste om Alex ensamma kväll hemma med chorizon. Det skrämmer mig. Det får mig att tänka mig världen som en kall, ensam plats där folk hellre läser om en ”kändis” som aldrig skriver något av intresse (igen, i min åsikt) än gör något vettigt, som funderar över hur man kan omorganisera sin dag för att få lite mer kvalitetstid med barnen eller, tja, stickar sig en hatt eller läser om alternativmedicin och hur ruttet det är, eller stirrar på sina egna fötter.
Det kan vara för att jag har varit utomlands så länge, men jag gapar av häpnad över det Sverige jag har kommit tillbaka till. Folk är ibland nästan maniskt intresserade av människor jag inte har den blekaste aning om vilka dom är, så intresserade att dom köper tidningar med dom här människornas skilsmässor på löpet. Vad har dom gjort då? Jag fattar inte. Förklara.

Annonser

10 thoughts on “Det blir väl lite mer kändisbloggning då

  1. Lite historik på Alex Schulmans karaktärsfel:Tidigt i sin bloggkarriär gjorde han sig ett namn genom diverse påhopp på kända och okända människor, det är väl preskriberat vid det här laget. Det som placerade Alex Schulman på min svarta lista är när han, efter att ha fått barn och styrt om sin image till inkännande familjefar, hackade på Linna Johansson för att hon, som han menade, hatade sina barn. Det resulterade i något slags bloggfejd som Schulman hanterade på ett ganska ohederligt sätt:http://linnajohansson.se/alex-schulman-och-lyckokravet/http://linnajohansson.se/alex-schulman-once-again/Jag har inte så bra koll på Alex nu, därmed följer jag Amanda Schulman med visst intresse. Jag är helt golvad av hennes tjejighet och blir ömsom imponerad, ömsom störd av hennes utläggningar om bubbelbad och relationer. Tror att det handlar om att spegla sig själv i andra människor. Med det sagt var chorizoinlägget bländande tråkigt!

  2. Ja det var inte illa. En imponderande meritlista av karaktärsfel där. Nu tycker jag inte att man behöver vara en dålig människa för att man har gjort några riktigt, riktigt dåliga saker (och framförallt vill jag inte åsamka mig Schulmans allsmäktiga vrede, han kunde förgöra mig som han förgjorde den där chorizon, och antagligen med samma känsla av att unna sig något riktigt härligt) men jo, det där ser ju sannerligen inte så fint ut. Men vad jag menade var egentligen vad han, som för mig representerar en helt vansinnigt tråkig och medelmåttig människa (igen, i min åsikt, krossa mig inte), har gjort för att folk skall tycka att han är intressant nog att handla tidningar om eller läsa om. Gud vad roligt det blev att leva i Sverige nu. Alex Schulman har i min frånvaro muterats till en pappabloggande Rupert Murdoch. Så intressant det blev! Lite färg på tillvaron.

  3. Haha! Jag tippar på att intresset härstammar från dagarna då Schulman jobbade med provokation. Det tidiga tjugohundratalets Kissie, liksom. Sedan dess har han bara ridit på kändisskapet.Grejen med Schulmanklanen är väl också att det blir något slags synergieffekt med flera närbesläktade/ingifta semikändisar. I övrigt står jag liksom du utan svar. Idag skrev Amanda om sköljmedel från Laura Ashley.

  4. Jag vet inte vem Kissie är, men namnet på skribenten göt att jag är inte säker att intellektuelle Alex skulle tycka om den jämförelsen. Tag dig i akt. Jag var inne och kollade på Schulman nummero duo's blogg. Det var förträffligt. Mycket badskum, dyra krämer, semester och vardagslyx. Jag undrar vad tidiga tjugohundratalets provokatör-Alex skulle skrivit om dagens bloggar av Amanda om han snubblat över dom då.

  5. Kul att du påpekar det, jag har nämligen för mig att Alex har gjort ett utspel just om tjejiga bloggar och hur ointressanta de är (till skillnad alltså från hans intellektuella chorizoblogg). Angående det där med Kissie kan jag bara säga: välkommen till Sverige!

  6. Ajaj, vilken besvikelse. Jag som trodde att det var en riktig människa som skrev om den onödige bloggen och illustrerade med den onödige bloggaren Alex Schulman. Varför framställs han som en hjälte? "Alex Schulman, en av landets mest namnkunniga bloggare, gör upp med ängsliga mediechefer". Alex Schulman skriver om korv! Vad fan har hänt med mitt land?!

  7. PS. Förlåt, Alex/Rupert. Det är vardagslyx-alkoholen och vardagslyx-skumbadet som talar. Jag har lågt blodtryck, jag blir vimsig av för varmt vatten.

  8. Alex är inte så intressant som person, men han skrev länge den bästa (enligt mig) bloggen i Sverige. Han är en fantastisk skribent. Nu på senare dar har han blivit tråkigare, antagligen för att han inte anstränger sig längre. Förr kunde han skriva några rader om sitt ointressanta liv och få mig och tusen andra att vrida sig av skratt. Väldigt få som lyckas med det. Sedan är det ju lite så med bloggar, att man får känslan av att man känner skribenten efter ett tag och därför konstigt nog börjar undra vad de har för sig på en onsdagskväll.

  9. Åh, vad trist att det var lite mer nyanserat än bara att han är usel och folk är dumma i huvet som läser. Nu måste jag alternera min bild av svenska folket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s